Komma i tid, hur svårt kan det vara?

Är det bara jag som stör mig på när vänner, klasskamrater, folk som ska rida i samma grupp inte kommer i tid. Själv är jag lite utav en tidspessimist och avskyr att vara sen, men jag ogillar också när andra är sena. Dock är det viktigt att poängtera att det är enbart om det drabbar mig annars skiter jag i vilket. Säg att vi ska rida en ridlektion, kl 18 börjar lektionen. För mig betyder det att man ska vara uppsutten, framskrittad gärna helt värmd beroende på förutsättningarna. Men minst uppsutten och framskrittad, detta för att få ut max utav lektionen. Inte behöva slösa väderfull tid på att skritta fram. Dock finns det några som inte tänker som jag. 
 
När lektionen börjar 18, är jag där senast 17. För att hinna borta, mata, och sktitta fram, en timme är perfekt. Dock finns det de som kommer kvart i och int är uppsuttna förrens 5 över. Alltså tar de tid från min lektion också. Hur störande är inte detta?! Själv har man varit ordentlig och duktig medans någon annan sabbar hela ens plan.
 
Ett annat exempel är i skolan om läraren ska ha en genomgång och ska vänta till alla kommer. Om då någon kommer sent behöver läraren vänta på denna elev. Samma sak händer även här, de elever som varit duktiga och kommit i tid, staffas för att en inte kan komma i tid. Vilket stör mig så förbannat mycket.
 
Nu är frågan om det är jag som är överkänslig eller om det faktiskt är ett stort problem. Enligt mig så är det ett stort problem, visst jag är alltid för tidig. Nästan en kvart vart jag än ska, bara för jag hatar känslan utav att komma sent. Menar givetvis inte att alla ska komma en kvart tidigt men att komma när någonting faktiskt börjar ä enligt mig inte för mycker begärt.
 
Så snälla alla, försök kom i tid. Jag vet att även solen har sina fläckar och att man kan komma sent någon gång. Men dessa människor som alltid kommer sent, snäll skärp er och kom i tid!!
 

Systemkollaps

Jag har sett en hel del duktiga ryttare, hästar och ekipage under de åren jag har hållt på med hästar. Vissa har klättrat i klasserna, andra har stannat på samma nivå och vissa har till och med backat i utveckling. Vad jag tror det beror på? System, såklart. 
 
Du kan ha en fantastisk häst med alla förutsättningar, eller du kan ha en häst som har mycket svårare för sig. Men med rätt system eller avsaknad av system, kan dessa hamna på lika nivå, om du gör på rätt eller fel sätt. Vad menar jag egentligen då?
 
Jo, jag ser många med förutsättningar att bli bra, som är lata och bekväma. De kanske har planerat att rida ut och klättra, men det regnar. Så istället för att dra på sig regnstället och ta sig till backen rider dem ett joggingpass i ridhuset. Det är lite mycket folk i stallet så det tar längre tid än vanligt att mocka, då låter de hästen gå en promenad. En tränare som säger att du verkligen måste öva på sin sits? Nej, för jobbigt. Jag byter till en tränare som låter mig göra roligare saker på träningen.
 
 
 
Såhär ÄR det på riktigt många som gör. De låter minsta förändringen ändra planen, låter dagsformen lägga upp varje pass, känner efter till dödens död. Nej, haglar det på tvären eller är snöstorm kanske inte konditionsträningen ute funkar, fair point. Men lite regn eller blåst har aldrig dödat någon. Och om du inte ens kan träna i dåligt väder, hur gör du den dagen hopptävlingen ligger på en regnig dag? Avanmäler du dig då?
 
Om du ska lyckas på något sätt måste du ha ett sytem. Hästen behöver varierad träning, varierat underlag. Återhämtning och olika typer av pass. Dels lättare joggingpass, styrketräning, hoppning på olika sätt, dressyr, uteritter, skritta på hårt underlag... Listan kan göras lång men oavsett vilken nivå du ligger på behöver hästen variation. Rider du i ridhuset 6 av 6 dagar och tränar på ungefär samma saker, varför är du då förvånad när det inte går framåt? Har du ridit för samma tränare och gjort på ungefär samma vis i två år och fortfarande tävlar på samma nivå, varför i hela friden byter du inte system? Varför ifrågasätter du inte dig själv och ditt team? Om du vill ha framgång, put som effort in it. Ja, det är astråkigt att skritta på en asfalterad väg i en timme. Det är ganska så jobbigt att lära sig tömköra bra. Det ÄR svårt att galoppera mellan två bommar och variera antalet galoppsprång. Men det är ju JUST det som kan skilja ett vinnande system från ett förlorande system. Och brinner du verkligen för detta, så ser du det roliga och bra även i det svåra.
 
Så efter denna uppsats har jag några tips:
  • Lägg upp mål för din satsning, dela upp det i vision och större mål och bryt sedan ner det i delmål för exempelvis sässong eller månad.
  • Lägg veckoschema där du ser efter vad just din häst och du behöver och gör en plan efter det. Se till att alla viktiga ingredienser är med och att det både är hårdare träning och återhämtning inplanerat.
  • Se över ditt system. Tränar du för samma tränare eller flera olika? Har de personerna isåfall samma tankar eller är det helt olika träningar? Kompleterar de isåfall varandra eller gör det dig kluven?
  • Reflektera. Okej, nu har du kört på detta systemet i tre månader. Är det någon skillnad? Bättre/sämre? Vad vill du behålla och behöver du förändra något?

    Det finns alltid utomstående faktorer som kan påverka men om du ständigt ser det som en ursäkt kommer du inte heller utvecklas. Så sätt igång och bygg ditt system!
 
 

Sluta gnäll, börja jobba

Något jag tycker är otroligt frustrerande är människor som skyller på tur och otur. Ja, det existerar ibland. Ibland har en såklart oflyt i situationer i livet, det finns såklart utomstående faktorer som påverkar dina resultat.  Men personer som konstant skyller på andra och annat när de misslyckas är tröttsamma. 

Ibland säger folk att de är avundsjuka på mig, att jag har någon typ av drömliv. Men jag är hundra procent säker på att de inte är avundsjuka på de uppoffringar jag gjort, de människor jag förlorat på vägen och att jag mått väldigt dåligt pga det. De är bara avundsjuka på resultatet.

Och resultatet mina vänner, kommer inte gratis. Du kan inte sitta på ditt bekväma jobb eller chilla i skolan utan att engagera dig om du vill ha något mer eller något annat. Det är inte fel att inte ha större ambitioner än så, men har du det får du get som work done och sluta skylla ifrån dig. Chanser trillar inte ner från himlen, det är hard work hela vägen som gäller. Om du vill ha ett annat liv kan du liksom inte vänta på att det ska hända. Gör egna förändringar, om det så är att fråga en ny bekant om en fika eller dra på det där gympasset själv. Vill du åka utomlands men är dålig på engelska? Läs 10 olika böcker då, skriv ner alla glosor du inte kan, plugga in dem, sen engelska filmer med engelsk undertext. Är du rädd för att prata inför folk? Be om hjälp. Prata med andra som vågar. Kopiera hur dem gör, lär dig en egen uppladningsrutin.

Jag säger inte att det är lätt, men ingenting du verkligen vill är lätt. Saker som är utvecklande och bygger dig som människa kräver fullt fokus, blod, svett och tårar hela vägen. Vill du blir bra på något: sluta skyll ifrån dig och börja jobba. Jag vet att du klarar det. 



RSS 2.0